om arbetsintegrerande socialt företagande

Stöd att starta och anställa

Här får du information  om Arbetsförmedlingens olika stöd och insatser för att underlätta start  eller anställning i arbetsintegrerade sociala företag.

Innan  någon kan starta ett arbetsintegrerande socialt företag behöver han/hon  förbereda sig ordentligt. Det vanligaste sättet är att starta i  projektform med finansiering genom Europeiska socialfonden eller  Arvsfonden.

Samtliga insatser på Arbetsförmedlingen bedöms utifrån individuella behov hos den arbetssökande.

Följande av Arbetsförmedlingens program kan vara aktuella:

Förberedande insatser

Förberedande insatser är en möjlighet till stöd i startprocessen när någon vill starta ett företag. Insatserna ska vara individuellt utformade och kan vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och ska särskilt användas för den som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. Insatserna kan pågå i högst sex månader och deltagaren får aktivitetsstöd under tiden.

Upphandlad förberedande utbildning inför start av näringsverksamhet

Syftet med utbildningen inför start av näringsverksamhet är att ge deltagarna grundläggande och fördjupade baskunskaper som krävs för att driva ett eget företag. Utbildningen pågår under en period på mellan 4 - 6 veckor. Under välplanerad handledning bör även arbetspraktik kunna användas som förberedelse inför start av näringsverksamhet för till exempel marknadsundersökningar, inventering av finansieringskällor och ekonomiska kalkyler. Arbetspraktiken kan föregå utbildningen och får pågå högst 4 veckor.

Stöd vid start av näringsverksamhet

Bidrag för att starta företag är möjligt att använda vid start av sociala företag och eventuellt går det att få bidraget förlängt. I ett arbetskooperativ har man vanligtvis dubbla roller. Man kan vara både anställd av sin arbetsgivare och en av ägarna eller medlemmarna i företaget. I dagsläget kan inte start av näringsverksamhet kombineras med lönebidrag eller andra anställningsstöd varför andra förberedande insatser är att föredra, till exempel arbetspraktik.

Bidrag till uppstartskostnader vid start av näringsverksamhet

Bidrag till uppstartskostnader vid start av näringsverksamhet är ett stöd som en person med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan söka vid uppstart av näringsverksamhet. Det betalas ut som ett engångsbelopp kontantstöd. Det är en viktig möjlighet för personer med nedsatt arbetsförmåga, för att täcka nödvändiga investeringar inför vid starten av ett företag. Maximalt 60 000 kronor kan betalas ut. Om det är fler som startar tillsammans kan alla som är med att starta företaget ha möjlighet att få stödet om de uppfyller kraven. Tänk på att det här stödet inte går att kombinera med Lönebidrag för anställning och liknande anställningsstöd till det sociala företaget när det har startat. Däremot finns det möjligheter för företaget att ansöka om Bidrag för personligt biträde och Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Du som arbetsgivare eller arbetsintegrerande sociala företag kan erbjuda arbetssökande som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin praktik, arbetsträning eller sysselsättning. På så sätt hjälper du personer som varit utan arbete en lång tid att komma tillbaka till arbetsmarknaden. För arbetsträning och sysselsättning utgår ersättning. Det finns också särskilda möjligheter att få ersättning för en del av lönekostnaden när du anställer en arbetssökande som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.

Vad innebär jobb- och utvecklingsgarantin?

I jobb- och utvecklingsgarantin får den arbetssökande delta i olika aktiviteter som ska hjälpa honom eller henne att få ett arbete. Några av aktiviteterna kan vara arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning på en arbetsplats.

Arbetspraktik

Arbetspraktiken kan vara ett bra sätt att se om den arbetssökande passar för jobbet och om ni trivs tillsammans. Dessutom får den arbetssökande värdefull erfarenhet från arbetsmarknaden.

Arbetsträning

Du kan även ta emot en arbetssökande som varit utan arbete en längre tid och som behöver arbetsträna på en arbetsplats. Målet är att den arbetssökande ska komma igång och arbeta igen efter en lång tid utanför arbetsmarknaden.

Förstärkt arbetsträning

Vissa arbetssökande behöver också förstärkt arbetsträning. Det innebär att en arbetssökande är på en arbetsplats för att pröva sin arbetsförmåga.

Sysselsättning

Under tiden med sysselsättning utför den arbetssökande arbetsuppgifter inom din verksamhet för att skaffa sig erfarenheter, meriter och referenser.

Hur länge kan insatsen pågå?

Den arbetssökande kan praktisera eller arbetsträna hos dig i upp till sex månader. I vissa fall kan arbetsträningen pågå i tolv månader. Den förstärkta arbetsträningen kan pågå i upp till tolv månader. Sysselsättning kan pågå som längst i två år. Observera att den insatsen är under avveckling och finns kvar t.o.m. 2018-01-31.

Kan jag ta emot arbetssökande?

Du kan ta emot arbetssökande i din verksamhet, men du får inte ha näringsförbud eller skatteskulder som lämnats till Kronofogden. Du får inte heller ha betydande betalningsanmärkningar.

Får jag någon ersättning?

Du får ersättning för dina merkostnader om du tar emot en arbetssökande och låter honom eller henne arbetsträna. Ersättningen ska kompensera för de extra kostnader du får när den arbetssökande är på arbetsplatsen, till exempel kostnader för handledning, deltagarens arbetsplats, utrustning och arbetskläder. Merkostnadsersättningen vid arbetsträning är 150 kronor per dag under högst sex respektive tolv månader.

När du anordnar förstärkt arbetsträning får du en merkostnadsersättning på 300 kronor per närvarodag i upp till tolv månader. Om den förstärkta arbetsträningen dessutom innehåller en fördjupad bedömning får du ytterligare 200 kronor per närvarodag i upp till tre månader.

När du anordnar sysselsättning får du ett anordnarbidrag på 210 kronor per dag.

Du får ingen ersättning när du anordnar arbetspraktik.

Får den arbetssökande någon ersättning?

Den arbetssökande kan få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under programmet. Ersättningen betalas ut av Försäkringskassan, som också beräknar och beslutar om ersättningen. Läs mer i faktabladet Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning på forsakringskassan.se.

Är den arbetssökande försäkrad?

Den arbetssökande omfattas av personskade- och grupplivförsäkringar när han eller hon deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Om den arbets-sökande skulle skada något på företaget kan du få ersättning av staten. Läs mer i faktabladet Försäkringsskydd och skadeersättningsansvar vid vissa arbetsmarknadspolitiska program på arbetsformedlingen.se.

Vem gör vad?

Kontakta Arbetsförmedlingen om du vill veta mer om jobb- och utvecklingsgarantin. Om arbetsförmedlaren bedömer att du kan ta emot en arbetssökande gör han eller hon en överenskommelse med dig och den arbetssökande. Vi samråder också alltid med de fackliga organisationerna. Därefter gör vi regelbundna uppföljningar och ger dig det stöd du behöver. Läs mer i faktabladet Kontroll av arbetsgivare/anordnare inför beslut om anvisning.

Det är viktigt att du introducerar den arbetsarbetssökande på arbetsplatsen, utser en handledare, är tydlig med vilka olika arbetsuppgifter den arbetssökande ska utföra och var uppgifterna ska utföras. Du måste också ha regelbundna kontakter med oss på Arbetsförmedlingen och informera om hur det går för den arbetssökande.

Olika typer av anställningsstöd

Det är en fördel om ett arbetsintegrerande socialt företag inte bara sysselsätter personer med funktionsnedsättning på grund av nedsatt arbetsförmåga eller långtidsarbetslösa. Allt fler sociala företag erbjuder tjänster och arbete till människor som av olika anledningar har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför kan också flera olika typer av arbetsmarknadspolitiska program vara aktuella. I ett arbetsintegrerande socialt företag förekommer många gånger att alla, eller de flesta, är anställda med något anställningsstöd. Det är en naturlig konsekvens eftersom företagen just är till för att skapa arbete för människor som har något slags arbetshinder. OBS! När Arbetsförmedlingen går in med en arbetsmarknadspolitisk insats för någon som sitter i styrelsen för till exempel ett socialt arbetskooperativ måste någon annan ansvarig person företräda företaget i diskussioner med Arbetsförmedlingen. Den anställde kan inte företräda både sig själv och arbetsgivaren i en sådan situation.

Nystartsjobb

Det finns möjlighet att bli anställd med nystartsjobb. Det kan vara en lämplig insats för personer med lång arbetslöshet, med eller utan funktionsnedsättning. Kravet är att personen har varit utanför arbetsmarknaden en viss tid. Det behövs ingen arbetsmarknadspolitisk bedömning för att få ett nystartsjobb.

Särskilt anställningsstöd

En person som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i minst sex månader har möjlighet att anvisas särskilt anställningsstöd. Arbetsgivaren kan då få ersättning för 85 procent av lönekostnaden, dock högst 890 kronor per dag. Arbetsgivaren kan få stödet som längst i 12 månader. Om anställningen påbörjas då en person befinner sig i fas 1 eller 2 i Jobb- och utvecklingsgarantin kan arbetsgivaren få ett handledningsstöd på 50 kr per dag under 3 månader. Om i stället anställningen påbörjas då personen befinner sig i sysselsättningsfasen av Jobb- och utvecklingsgarantin ges ett handledningsstöd på 150 kr per dag under de första tre månaderna och därefter 100 kr per dag.

Anställningsstöd för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Ny förordning för insatser för personer med funktionsnedsättning från och med 1 juli 2017.

Den 1 juli införs en ny förordning för lönestöden och övriga insatser för personer med funktionsnedsättning. Den nya förordningen (2017:462) ersätter förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. De huvudsakliga förändringarna sker för lönestöden. Andra insatser byter namn. Beslut tagna innan 1 juli handläggs utifrån nuvarande förordning. Beslut som tas från och med 1 juli handläggs utifrån nya förordningen.

Lönebidrag

Lönebidrag finns i följande former

  • lönebidrag för utveckling i anställning,
  • lönebidrag för anställning, och
  • lönebidrag för trygghet i anställning.

Lönebidrag för utveckling i anställning

Arbetsgivaren kan få lönebidrag för utveckling i anställning för personer med nedsatt arbetsförmågaför längst i 12 månader i taget. Den sammanlagda tiden för detta lönebidrag kan inte överskrida 24 månader. Utöver lönebidrag för utveckling i anställning kan ekonomiskt bidrag lämnas för kostnader för utvecklingsinsatser. Utvecklingsbidraget får lämnas med högst 230 kronor per dag för utvecklingsinsatser som bidrar till att personens arbetsförmåga prövas eller utvecklas eller för åtgärder som bidrar till att förbättra personens förutsättningar att ta del av en utbildning.

Lönebidrag för anställning.

Den sammanlagda stödtiden får inte överskrida 8 år. Ett första beslut om lönebidrag för anställning får omfatta högst ett år. Utöver lönebidrag för anställning kan ekonomiskt bidrag lämnas för kostnader för utvecklingsinsatser. Utvecklingsbidraget lämnas med högst 130 kronor per dag för utvecklingsinsatser som bidrar till att personens arbetsförmåga utvecklas.

Lönebidrag för trygghet i anställning

Lönebidrag för trygghet i anställning är avsett för en person som är i behov av ett långvarigt stöd för att behålla en anställning. Ett första beslut om lönebidrag för trygghet i anställning får omfatta högst ett år. Om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen lämna ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivaren för kostnader för utvecklingsinsatser. Utvecklingsbidraget får lämnas med högst 130 kronor per dag för utvecklingsinsatser som bidrar till att personens arbetsförmåga utvecklas.

Stöd till arbetsgivare som tar emot arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Bidrag för personligt biträde

Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt bidrag för ett personligt biträde som hjälper en person att utföra återkommande arbetsmoment eller hantera återkommande arbetssituationer som personen inte klarar på egen hand. Bidraget får lämnas under förutsättning att personen behöver hjälp
1. som anställd,
2. som företagare eller fri yrkesutövare, eller
3. för att kunna ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetslivsinriktad rehabilitering eller praktisk arbetslivsorientering.

Bidraget får lämnas till en arbetsgivare eller någon annan som har kostnader för det personliga biträdet och med högst 60 000 kronor per år. Bidraget går inte att kombinera med de stöd till extrakostnader som angetts för de tre Lönebidragsformerna ovan, dvs. de 130, 130 eller 230 kronorna per dag.

Särskild stödperson för introduktion och uppföljning - SIUS

SIUS (supported employment), är ett individuellt stöd till en arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I vissa fall kan personen som utgör det individuella stödet, SIUS-konsulenten, arbeta sida vid sida med den som ska introduceras i det företaget och hjälpa till i början. Det är ett sätt att komplettera det stöd som företaget har resurser till. Efter beslut av ansvarig arbetsförmedlare kan en SIUS-konsulent kopplas in när någon som går på arbetsprövning/arbetsträning i ett arbetsintegrerande socialt företag vill pröva på att gå vidare till anställning i ett annat företag.

Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen

Både arbetsgivaren till en person med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och personen själv kan få stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen. Företaget och den som har någon form av funktionsnedsättning kan vardera få stöd med högst 100 000 kronor. En arbetsgivare kan få stöd till hjälpmedel för särskilda anordningar på arbetsplatsen som underlättar för en person att få anställning eller delta i arbetsmarknadspolitiska program hos företaget. Man får inte bidrag för de kostnader som gäller ett hjälpmedel eller en anordning som normalt behövs i verksamheten eller som krävs för att arbetsmiljön ska uppfylla de krav som ställs enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160).