om arbetsintegrerande socialt företagande

Ersättningar och bidragsformer

Här kan du läsa en kortfattad beskrivning av olika ersättningar och bidragsformer som kan betalas ut till personer som deltar i rehabilitering eller arbetsträning i ett arbetsintegrerande socialt företag. Det handlar både om ersättning i stället för lön men också om bidrag för att klara extra kostnader för att delta i rehabiliteringen.

För fördjupad information se: www.forsakringskassan.selänk till annan webbplats.länk till annan webbplats

Rehabiliteringsersättning

Den som är sjukskriven och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringen måste i sådana fall ingå i en rehabiliteringsplan som den sjukskrivna har gjort tillsammans med Försäkringskassans handläggare. Den som är sjukskriven kan få rehabiliteringsersättning till exempel om han eller hon arbetstränar under en period, deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller deltar i en utbildning under maximalt ett år. Rehabiliteringsersättningen består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.

Rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenningen kompenserar inkomstförlusten som uppstår när man deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Ersättningen är lika stor som sjukpenningen och är därför individuell. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning. Om personen som har beviljats rehabiliteringspenning får vissa former av ekonomiskt stöd, t.ex. under en utbildning, minskar det rehabiliteringspenningen med samma belopp.

Särskilt bidrag

Det särskilda bidraget ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. Man kan till exempel få ersättning för resor och traktamente om man måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Man kan även få ersättning för läromedel och kursavgifter. Det särskilda bidraget betalas bara ut om kostnaderna inte kan ersättas på något annat sätt, till exempel genom arbetsgivaren eller någon annan försäkring.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning kan beviljas personer vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan (aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga). Nedsätt­ningen av arbetsförmågan ska gälla alla arbe­ten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas särskilt för personer med funk­tionsnedsättning, till exempel lönebidragsan­ställningar. Aktivitetsersättning kan även beviljas personer som på grund av en funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå (aktivitetsersättning vid förlängd skolgång). Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Aktivitetsersättning kan både när det gäller nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång tidigast beviljas från och med juli månad det år personen fyller 19 år och längst till och med månaden innan personen fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan som längst beviljas för tre år i taget. Beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt kan hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning beviljas. En person kan själv skriftligen ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan..

Sjukersättning

Sjukersättning kan beviljas personer vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt (för all överskådlig framtid) med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Nedsätt­ningen av arbetsförmågan ska gälla alla arbe­ten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas särskilt för personer med funk­tionsnedsättning, till exempel lönebidragsan­ställningar. Sjukersättning kan tidigast beviljas från och med månaden personen fyller 30 år till och med månaden innan personen fyller 65 år. Beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt kan hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning beviljas. En person kan själv skriftligen ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan. Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler för sjukersättning. Det är inte längre möjligt att få tidsbegränsad sjukersättning.

Särskilt högriskskydd

Syftet med särskilt högriskskydd är att skydda personer som har en sjukdom eller ett funktionshinder från att drabbas ekonomiskt på grund av de karensdagsregler som finns. Skyddet ska även förbättra människors situation på arbetsmarknaden.

Särskilt högriskskydd kan beviljas om man har en medicinskt väldokumenterad sjukdom som gör att man troligen kommer vara borta från arbetet vid minst tio tillfällen om året, eller i en eller flera längre perioder.  Försäkringskassan bedömer om det finns en ökad risk för sjukfrånvaro och kan efter det bevilja särskilt högriskskydd.

Det särskilda högriskskyddet innebär oftast att man får sjuklön redan från den första sjukdagen, man slipper alltså löneavdrag för karensdagen. Högriskskyddet innebär också att personens arbetsgivare blir ersatt för de sjuklönekostnader som uppstår för den person som beslutet gäller för.

Om en person haft aktivitetsersättning kan man få särskilt högriskskydd enligt särskilda regler.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättningen för höga sjuklönekostnader innebär att arbetsgivare kan få den sammanlagda kostnaden för sjuklön under ett kalenderår ersatt av Försäkringskassan.

Kostnaden måste överstiga en viss nivå för att ersättning ska betalas ut och endast kostnader enligt sjuklönelagen ersätts.

Ersättningen för höga sjuklönekostnader är tänkt att vara ett ekonomiskt skydd för mindre eller nyetablerade företag, där sjukfrånvaro kan vara en ekonomisk risk. Arbetsgivaren ansöker om ersättningen hos Försäkringskassan.