om arbetsintegrerande socialt företagande

Kommunerna

Kommunens ansvar och vilja

Kommunen har "det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver". Kommunens ansvar regleras i Socialtjänstlagen och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sociala företag uppmärksammas alltmer som en resurs för jobb, välfärd och demokrati. Många kommuner har därför valt att utveckla det sociala företagandet.

Grundsynen i Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, stämmer väl överens med det som präglar de arbetsintegrerande sociala företagen. Av 1 kap. 1 § SoL framgår att socialtjänsten bl a ska inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser och främja människors aktiva deltagande i samhället. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.  Kommunernas insatser ska grundas på att frigöra människors egna resurser och att främja deras °aktiva deltagande i samhällslivet° och kommunerna har, med vissa få undantag, "det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver". 

Sysselsättning/arbete i ett arbetsintegrerande socialt företag via Arbetsförmedlingen kan vara ett aktivt alternativ till ekonomiskt bistånd - försörjningsstöd. Det kan gälla grupper som generellt sett har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel nyanlända, långtidssjukskrivna och utförsäkrade.

Det är inte bara den enskilda människan som har mycket att vinna på att skapa sig ett arbete. Ur kommunernas synvinkel är det en stor vinst om människor erbjuds en plattform för arbete istället för att individen under en kortare, eller längre tid behöver ekonomiskt bistånd. Det kan innebära minskade kostnader och ökade skatteintäkter. Därför är kommuner ofta med och stödjer arbetsintegrerande sociala företag på olika sätt.

Bild från det sociala företaget Kooperativet Inuti i Stockholm

Bild från det sociala företaget Kooperativet Inuti i Stockholm