om arbetsintegrerande socialt företagande

Konkurrensfrågor

De arbetsintegrerande företagens försäljning av produkter och tjänster  regleras av samma lagstiftning som för andra företag. Till skillnad från  en del andra länder i Europa t ex Finland, har Sverige ingen särlagstiftning för arbetsintegrerande sociala företag. Förutom Lagen om offentlig upphandling, LOU  gäller också konkurrenslagstiftningen. Arbetsintegrerande sociala  företag är huvudsakligen små företag och med ringa förutsättningar att  agera på marknaden så att den fria konkurrensen sätts ur spel. Trots  detta är det viktigt att offentligt stöd till företagen för personer med  nedsatt arbetsförmåga utformas på så sätt att detta stöd inte  snedvrider konkurrensen.

Lagstiftning

Det är enligt Konkurrenslagen inte tillåtet att på ett otillbörligt sätt utnyttja en dominerande ställning på marknaden. Ett socialt företag får t ex i ett sådant läge inte underprissätta. För att överhuvudtaget en sådan situation kan bli aktuell måste det sociala företaget alltså ha en dominerande ställning på marknaden. Så är sällan fallet. Det finns inte någon exakt gräns, men börjar marknadsandelen överstiga 25 % kan det bli tal om att ha en dominerande ställning.

Förhållningssätt och juridik

När frågan om konkurrensproblematik kommer upp, handlar det nästan alltid mer om lämplighet än juridik. Även om det ur juridisk synvinkel inte behöver vara olagligt att ett socialt företag öppnar en verksamhet som konkurrerar med befintligt lokalt näringsliv, måste det betraktas som mycket oklokt. Ett socialt företag bör tänka på att fylla dubbla behov. Både att företaget är till för de enskilda människorna, samtidigt som man bör försöka identifiera vilka behov av offentlig eller kommersiell service som inte är tillgodosedda i samhället. Då uppstår det säkerligen ingen diskussion om konkurrensproblematik.

Förankring i lokalsamhället

Sociala företag är fortfarande en ganska okänd företeelse bland allmänhet, företagsstödjande organisationer och företagare. Både för att få legitimitet och i vissa fall för affärsverksamhetens skull är det viktigt att det sociala företaget skapar sig en bra förankring i lokalsamhället. Speciellt i en startprocess är det viktigt att det sociala företaget informerar brett om vad man är och vad man tänker göra. Det är en fördel om man redan i början involverar representanter för både företagare och fackföreningar på orten. Det är ett bra sätt att undvika missförstånd och de kontakterna kan ofta vara bra resurser i ett kommande nätverk.

Konkurrensneutrala stöd

Det är viktigt att konstatera att det mesta av det stöd som ett socialt företag kan erhålla är konkurrensneutralt, t ex de program som Arbetsförmedlingen har. Det är någonting positivt om ett socialt företag får exempelvis lönebidrag för många anställda. Det innebär att det är en grupp människor med funktionsnedsättningar som därmed har erhållit arbete.  Det är inte något som hindrar att andra företag också anställer människor med funktionsnedsättningar på liknande villkor. En upphandling där det i villkoren står att för uppdragets utförande ska minst 50 % långtidsarbetslösa anlitas, kan tyckas favorisera sociala företag. Men det är inte något som hindrar andra företag att också anställa människor som har varit långtidsarbetslösa. Det är därför bra om upphandlande myndighet tydliggör villkor och möjligheter för till exempel lokala företagare så att missförstånd inte uppstår i onödan. Samtidigt är det också en fördel om de sociala företagen ser sig som en del av det lokala näringslivet och deltar i företagarträffar o d. Samma sak gäller vid upphandlingar med sociala kriterier. Dessa ska utformas så att alla tänkbara anbudsgivare ska kunna uppfylla dem. Till exempel kan alla anställa långtidsarbetslösa för att utföra ett uppdrag.

Statsstödsregler

Romfördragets artikel 87 innebär i princip förbud mot statligt stöd i någon form (skattereduktion, lån, garantier etc till förmånliga villkor) till företag om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

  • det handlar om offentliga medel
  • stödet ger företaget ekonomiska fördelar
  • stödet förmedlas selektivt
  • stödet påverkar konkurrensen
  • stödet påverkar handeln mellan medlemsstater

Stöd för att underlätta utvecklingen av viss näringsverksamhet eller regioner är dock tillåtet och därför finns ett antal undantag. Bland dessa finns:

  • utbildning av anställda
  • riskkapital
  • sysselsättningsstöd på vissa villkor
  • stöd av mindre betydelse

Undantagen gör det möjligt att till exempel ge statligt stöd genom:

  • Generella sysselsättningsstöd för att öka sysselsättningen i utsatta grupper.
  • Stöd av mindre betydelse/försumbara stöd det vill säga under 200 000 Euro under en treårsperiod. Stödet kan lämnas som bidrag, lån, konsultcheckar, anställningsstöd med mera.
  • Stöd till utbildning av anställda och stöd till utbildning, vägledning mm för arbetslösa.

Det finns alltså inget i statsstödsreglerna som hindrar offentligt ekonomiskt stöd till utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag så länge det sker inom ramen för de undantag som beskrivs i Romfördraget.