om arbetsintegrerande socialt företagande

Affärsidéer i sociala företag

Ett arbetsintegrerande socialt företag kan bedriva verksamhet inom vilken bransch som helst. I listan över sociala företag, syns det tydligt att det finns en stor bredd av affärsidéer. Ofta handlar det om tjänster och service men också hantverk, möbeltillverkning och till och med uppfödning av hästar. Egentligen vad som helst som företaget och dess medarbetare kan producera och som det finns tillräckligt många som vill betala för.

Hur utvecklas affärsidéer i arbetsintegrerande sociala företag?

Affärsidéerna i företagen är alltid minst två för att det ska vara ett fungerande arbetsintegrerande socialt företag. Dels den som huvudsakligen syns utåt, till exempel att driva en lunchrestaurang. Här skiljer det sig inte från hur andra som startar restaurang tänker och gör inför start. Var ska restaurangen ligga? Vilka är kunderna? Vilken sorts mat vill de ha? Hur mycket kan de tänka sig att betala? Vilka tillstånd behövs? Vilka kunskaper  behöver vi ha? Men vägen till affärsidén ser förmodligen annorlunda ut än för den privatperson som själv startar sin restaurang. Att den gör det beror på det arbetsintegrerande sociala företagets andra affärsidé som är att skapa arbete och ge stöd till personer på väg in på arbetsmarknaden med särskilda behov av stöd. Denna andra affärsidé innebär att arbetsuppgifter i företaget behöver kunna anpassas och verksamheten organiseras så att den ger möjlighet till arbetsträning, personlig utveckling och att var och en ska kunna arbeta 100 % av sin förmåga.

Hur gör man då i praktiken för att få till det? 

Svaret är förstås att det ser olika ut beroende på förutsättningarna, till exempel kan det se ut så här:

  • Det finns en grupp av personer som behöver arbete och stöd på vägen dit. Det kan vara i ett projekt, i en förening eller i en offentligt driven verksamhet. Då  kan det vara naturligt att utgå från gruppen och medlemmarnas kompetens och intresse. Tillsammans arbetar man fram en affärsidé som alla kan vara delaktiga i genomförandet av.
  • En annan väg är att det finns en affärsidé och kanske en eller flera personer som rekryterar arbetssökande som passar för och vill arbeta i den verksamheten. Här kan affärsidén vara mer eller mindre färdig när rekryteringen inleds och företaget kommer igång.
  • En tredje väg är att en redan pågående verksamhet inom till exempel en kommun knoppas av och blir ett arbetsintegrerande socialt företag. Då har man sannolikt både gruppen och affärsidén på plats från början.

Det finns en mängd olika metoder till stöd för att utveckla affärsidéer och många företagsrådgivare kan hjälpa till med det. Det är absolut en god idé att ta hjälp med att finslipa idéerna, göra en marknadsanalys och få koll på om det finns ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten.

Att skapa arbete är en affärsidé.

I alla arbetsintegrerande sociala företag är, att skapa arbetstillfällen och stöd till återgång till arbete, grunden för att företaget startas men det är också en affärsverksamhet. Här är den betalande kunden oftast Arbetsförmedlingen eller kommunen, som betalar för en plats för praktik, arbetsträning eller sysselsättning. För att utveckla den delen av affärsverksamheten behövs kunskap om behoven lokalt. Vilka grupper är det som är arbetslösa och har särskilt behov av stöd? och hur ser Arbetsförmedlingens och kommunens möjligheter att köpa tjänster ut? Finns det någon annan kund, till exempel företagshälsovården på något större företag? Men att sälja arbetsträning, praktik, rehabilitering och sysselsättning är inte tillräckligt för att företaget ska vara ett arbetsintegrerande socialt företag.

Social franchising en metod att överföra affärsidéer

Franchising är en ganska vanlig metod för att sprida ett affärskoncept - affärsidé. Den går ut på att en franchisegivare bygger upp en affärsverksamhet med ett varumärke och erfarenheter som överförs till en eller fler  franchisetagare som betalar en avgift för att använda konceptet. Det kan många gånger göra det lättare att starta företag. Social franchising fungerar på samma sätt med tillägget att konceptet innehåller det som är speciellt för sociala företag som delaktighet, egenmakt, att integrera människor på arbetsmarknaden etc. I social franchising ingår också utbildning och stöd till de nya franchise-tagarna och att bygga ett nätverk för gemensam utveckling och stöd.

Eftersom konceptet redan är prövat och ger ett samarbete med andra företag redan från start är det ett tryggare sätt att driva sociala företag på. Det finns flera modeller/affärsverksamheter runt om i Europa. I Sverige finns t.ex. Le Mat hotell, CASA (hushållsnära tjänster) Macken (språk- och arbetsträning), Villa Vägen Ut (stödboende). Vill du veta mer om social franchising? Social franchising i Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverkan mellan sociala företag

Social franchising är också ett sätt att samverka för fler och bättre affärer, kunskapsöverföring mm. Eftersom mång sociala företag är små och det kan vara svårt att svara mot både marknadens och medarbetarnas behov inom det lilla företaget finns det många skäl att samverka med andra. Läs mer om samverkan mellan sociala företag under fliken "Starta och Driva".

Finansiering 

Finansiering av start, drift och utveckling av sociala företag är ofta mer komplicerat än för andra företag. Det finns fler skäl till detta. Ett är att företagen inte är vinstutdelande vilket gör att det är svårare att få tillgång till privat kapital. Ett annat är att man ofta saknar de säkerheter som behövs för att få ett banklån eller krediter i affärsbankerna. Det kan också vara svårt att bedöma företagens affärsidéer då de bygger på en komplicerad bild av privat och offentlig marknad och oftast med inslag av offentliga medel till anställningsstöd mm. Läs mer om hur ni kan hitta finansiering under fliken "Starta och Driva".

Läs mer om vad arbetsintegrerande sociala företag gör och hur man kan få stöd att hitta och utveckla affärsidéer under fliken Fundera/Inspiration.

Att vara ett arbetsintegrerande socialt företag är en affärsidé i sig. Att skapa arbete, att hjälpa människort (tillbaka) till arbetsmarknaden eller tillhandahålla meningsfull sysselsättning är tjänster som till exempel kommuner, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården kan köpa av sociala företag. Det här är en ny marknad som hanteras lite olika av olika kommuner och myndigheter. Ofta upphandlas tjänsterna med stöd av Lagen om Offentlig Upphandling, LOU  eller Lagen om Valfrihet, LOV, men vissa kommuner föredrar att använda sig av verksamhetsbidrag. Arbetsförmedlingen har flera olika möjligheter att samarbeta med och ersätta sociala företag för dessa tjänster. Läs mer om det under fliken Handbok för myndigheter.