om arbetsintegrerande socialt företagande

Nyttigt mäta social nytta

Porträtt Dirk Kehr

Dirk Kehr, Uppsala Stadsmission Foto:Jim Elfström

– Med effektmätningen stämmer vi hela tiden av att vi gör det som vårt sociala företag finns till för, säger Dirk Kehr, föreståndare för det sociala företaget Hantverksslussen, Uppsala Stadsmission.

Att kunna visa vilken nytta som sociala företag gör har blivit allt viktigare. På Uppsala Stadsmissions Hantverkslussen, har man hittat ett verktyg som man tycker är enkelt och som bidrar till att utveckla företagskulturen på ett positivt sätt.

Metoden man arbetar med går ut på att varje deltagare, på en skala från noll till tio, varje vecka svarar på fyra frågor om hur samarbetet med stödpersoner fungerar och fyra frågor om hur personens livssituation utvecklas.

Till metoden finns ett datorstöd att köpa (licensen kostar cirka 1500 kr/år). Med hjälp av detta genereras en graf där man kan följa hur samarbetet och individens utveckling förändras över tid. Om poängen sjunker innebär det att något måste förändras – kanske behöver man byta handledare – medan högre poäng tyder på att arbetsträningen eller praktiken fungerar som den ska.

– Syftet med våra sociala företag är att erbjuda arbetsträning för att rusta individer så att de ökar sina möjligheter till anställning. Effektmätningen gör det möjligt att regelbundet och systematiskt stämma av om vi är på rätt väg med just detta, säger Dirk Kehr.

Datorstödet gör det möjligt att inte bara följa en individs utveckling – utan också se hur det går för hela verksamheten. Utifrån att vi gör effekten synlig genom våra frågor kan vi se det sammanlagda resultatet för hela företaget.

Metoden – Feed back Informed Treatment (ungefär feedback-baserad behandling) ­ är utvecklad av psykologen Scott Miller. Dirk Kehr menar att på sociala företag kan ordet ”treatment” (behandling) ersättas med arbetsträning.

I systemet finns också en sorts larmfunktion. Om en deltagare skattar frågorna kring livssituation väldigt lågt kan det innebära att situationen är så allvarlig att handledaren behöver hjälpa personen vidare till vård eller annat stöd.

Att deltagarens återkoppling står i centrum för hur stöd och struktur utformas passar särskilt bra i sociala företag, menar Dirk Kehr:

– Metoden gör deltagaren medveten och delaktig i sin utveckling, optimerar våra insatser därefter och har också blivit ett sätt för oss att utveckla en företagskultur baserad på feedback.

Att som handledare ständigt bli utvärderad kan vara en utmaning.

– Det krävs mod att som handledare bli så tydligt utvärderad om hur vår relation fungerar varje vecka – men det ger oss också verktyg att förändra hur vi arbetar tillsammans, säger Dirk Kehr och fortsätter:– De grafer som genereras för hela företaget varje vecka, och som både handledare och deltagare tar del av, blir ett bra underlag för att gemensamt reflektera över vår verksamhet och involvera alla i hur vi arbetar bäst. Därmed blir det också ett viktigt bidrag till delaktighet.

Porträtt

Rebecka Hinn, Tillväxtverket

Effektmätning har blivit ett hett begrepp

Effektmätning är ett ord på mångas läppar. Krav och förväntningar på att kunna visa vilken nytta sociala insatser gör kommer både från myndigheter och från andra intressenter – som till exempel kunder till sociala företag.

Det handlar dock inte bara om vad andra vill och väntar sig. Att få svart på vitt vilken samhällsnytta företaget bidrar med och ökad förståelse för vad som fungerar – och inte fungerar – ger både stolthet och möjligheter till utveckling.

Även Tillväxtverket har ett ökat fokus på effektmätning. De affärsutvecklingscheckar som sociala företag nu kan söka syftar bland annat till att stödja företag i utveckling av effektmätning.

– Checkarna kan användas för att mäta vilken nytta företaget som helhet levererar eller vad en enskild affär skapar för social nytta. För pengarna kan man anlita en konsult, anställa en projektledare eller gå en utbildning som gör det möjligt för företaget att börja arbeta med effektmätningar, säger Rebecka Hinn, handläggare på Tillväxtverket och fortsätter:

– Både vi och företagen är i ett utforskande stadium vad gäller effektmätning. Därför rekommenderar vi ingen specifik metod, utan det är viktigt att företaget kommer igång och hittar verktyg som passar just dem.

Rebecka Hinn menar att utmaningen ofta är att hitta den metod som passar företaget så bra att det blir en långsiktig hävstång för utveckling och inte bara slutar som en hyllvärmare efter en kort tid av entusiasm.

Porträtt

Annica Johansson, nätverk för effektmätning

Nätverk för effektmätning

Ett nätverk, som idag består av över 100 medlemmar som kommer från privat, offentlig och idéburen sektor, samt akademien , har bildats för att stötta aktörer som vill jobba med effektmätning som verktyg i syfte att sociala och miljömässiga insatser ska få ännu större effekt.

Nätverksträffar för erfarenhetsutbyte, en digital kunskaps-hub och opinionsbildning för att prioritera effektmätning står på agendan.

I juni 2019 formaliseras nätverket i en ideell förening. Mer information om nätverket kan fås av Annica Johansson, Reach for Change.