om arbetsintegrerande socialt företagande

Sund konkurrens med sociala hänsyn?

Upphandlingar med sociala kriterier är det bästa sättet för myndigheter att stödja utvecklingen av socialt arbetsintegrerande företag. Men vi måste vara observanta på risken för snedvriden konkurrens. Det menar Eva Nypelius (C), ersättare för Centerpartiet i SKLs styrelse.

Eva Nypelius

Eva Nypelius

– Jag tycker mig se att det finns ett växande intresse hos myndigheterna, som anser att arbetsintegrerande företag kan vara ett bra sätt att få ut människor i sysselsättning. Men det återstår mycket informationsarbete.

Det menar Eva Nypelius (C) regionpolitiker på Gotland och ersättare för Centerpartiet i Sveriges kommuner och landstings (SKL) styrelse. Hon har tidigare varit ordförande i kommunstyrelsen och suttit med i Socialfondspartnerskapet Småland och Öarna, där man tar beslut om vilka projektansökningar som ska beviljas finansiering. Hon är också ordförande i Socialfondens temagrupp Entreprenörskap & Företagande.

– SKL har ett intresse av att så många som möjligt kommer i arbete, eftersom kostnaden för utförsäkrade hamnar hos kommunerna, som står för försörjningsstödet.

Uppgiften att underlätta för de arbetsintegrerande sociala företagen kräver samarbete, där SKL tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är nyckelaktörer, enligt Eva Nypelius.

Förebygg snedvriden konkurrens

Men för att uppnå kriterierna för socialt arbetsintegrerande företag, måste de vara fristående från offentliga aktörer.

– Det finns en osäkerhet i både kommuner och regioner om hur man ska förhålla sig till de arbetsintegrerande företagen.

Eva Nypelius tycker att den viktigaste insatsen kommunerna kan göra är att upphandla företagens tjänster. Fortfarande saknas dock en lösning på hur kommunerna kan sätta upp sociala kriterier i upphandlingar utan att samtidigt varken peka ut arbetsintegrerande sociala företag, eller riskera att underminera det reguljära näringslivet.

– Detta är frågor vi måste vara observanta på. Framför allt behöver det bli tydligt vilka krav kommunen kan ställa i samband med upphandlingar, säger hon.

På Gotland finns ett Finsam-projekt som bygger stödstrukturer för sociala företag, bland annat genom att etablera kontakter mellan arbetsintegrerande företag och det övriga näringslivet.

– Det är viktigt att ha en god dialog med det omgivande samhället, då kan man motverka eventuella motsättningar som annars kan uppstå. Även vanliga företag kan ju vara med och stötta de arbetsintegrerande företagen, genom att använda dem som leverantörer, till exempel.

Coompanion som Almi för SAF

– De sociala företagen behöver bli bättre på att vara affärsmässiga, för att bli hållbara.

Idag har småföretag i det vanliga näringslivet tillgång till en rikstäckande stödstruktur i Almi. Eva Nypelius tycker att Coompanion skulle kunna få ett liknande uppdrag från staten, gentemot de sociala företagen.

– Men det behövs utbildning på alla nivåer för att skapa flera former av stöd. Idag är de sociala företagen väldigt beroende av projektmedel från till exempel Europeiska socialfonden. Självklart ska vi använda den så långt det är möjligt. Men risken är att det skapar verksamheter som inte är långsiktiga, säger hon.