om arbetsintegrerande socialt företagande

Förenklade regler i nya ESF-programmet

– Jag är övertygad om att Socialfonden har haft betydelse för den stora ökningen av arbetsintegrerande företag under senare år. Det kanske skulle ha hänt även utan fonden, men det skulle ha tagit längre tid, säger Åsa Lindh, generaldirektör vid Svenska ESF-rådet.

Åsa Lindh

Åsa Lindh

Svenska ESF-rådet är den myndighet som ansvarar för att finansiera projekt och förvalta Europeiska socialfonden och Europeiska integrationsfonden. I Sverige, liksom i många andra delar av Europa har fonden betytt mycket för framväxten av socialt arbetsintegrerande företag.

– Kunskapen om socialt företagande och vilken roll de kan ha för att bredda arbetsmarknaden ökade under den föregående programperioden. Mycket tack vare Socialfondens Temagrupp Entreprenörskap & Företagande som både har skapat mötesplatser och bidragit till kunskapsbildning.

Idag pratar betydligt fler politiker om arbetsintegrerande företag, än för bara fem år sedan. Också kopplingen till det offentliga har ökat. Ett exempel är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som ofta köper in rehabiliteringsplatser av företagen idag, menar Åsa Lindh.

Företag behöver bryta bidragsberoende

Socialt arbetsintegrerande företag kommer även fortsättningsvis att ha en prioriterad plats i Svenska ESF-rådets verksamhet. I utkastet för kommande programperiod står att insatserna för social inkludering och fattigdomsbekämpning bör fokusera på arbetsmarknadsåtgärder. Bland annat genom att satsa på socialt företagande och annan idéburen verksamhet. 

– Det som brister är ofta att de arbetsintegrerande företagen inte arbetar tillräckligt med affärsmannaskap och ledarskap. Det gäller hur man styr och leder företag och tar hand om arbetsgivaransvaret, samt förmågan att bygga kontaktnät. Det känns som om det är dags att ta itu med det nu.

Problemet för många arbetsintegrerande företag är hållbarheten. Idag är de allt för beroende av extern finansiering, från till exempel Socialfonden eller Regionalfonden, för att klara sig.

– På något sätt måste vi hitta mekanismer för hur man ska få företagen att gå runt långsiktigt. Kanske kan mikrokrediter vara en lösning, funderar Åsa Lindh.

Förenklade regler för små projekt

I Socialfondens uppdrag ligger att projekten som tilldelas finansiering ska vara strategiska och ha struktur. Det förutsätter att projekten är tillräckligt stora för att resultaten ska vara möjliga att studera. Annars går de inte att säkerställa att en eventuell framgång inte beror på slumpen. Men även administrationen som omger ESF-finansierade projekt, kräver att projektägaren har viss kapacitet.

– Ägaren måste ha stabil ekonomi och likviditet. I det nya programmet kommer vi att arbeta med ett förenklingspaket, där vi fokuserar på klumpsummor och schablonkostnader.

Men de rör sig om relativt små belopp, högst 100 000 euro. Man kan tänka sig att sociala företag kan prövas mot dessa kostnader. Behovet av likviditet kommer man dock inte ifrån. 

– Hittills har vi kunnat ge 200 000 kronor i förskott. Det är ett regeringsbeslut som kan ändras i framöver. Den sociala ekonomins aktörer har ofta varit med, men inte som projektägare. De kan till exempel samverka med en kommun. På så vis slipper de stå för likviditeten, avslutar Åsa Lindh.