om arbetsintegrerande socialt företagande

Kommunens förhållningssätt

Policydokument

Sociala företag och andra delar inom den sociala ekonomin uppmärksammas alltmer som en resurs för jobb, välfärd och demokrati. Därför finns det åtskilliga kommuner som har tagit politiska ställningstaganden att vilja utveckla den sociala ekonomin/det sociala företagandet (Sundsvall, Hudiksvall, Värmdö, Strängnäs, Haninge, Växjö och Göteborg bara för att nämna ett par exempel). Det är en fördel att luta sig mot sådana ställningstaganden när det kommer initiativ om utveckling av sociala företag, oavsett om initiativen kommer internt från de egna verksamheterna eller externt från till exempel intresseorganisationer eller Coompanion. Även om en kommun kan ta initiativ för att främja utvecklingen av socialt företagande genom att till exempel erbjuda information och utbildning, bör det betonas att det konkreta initiativet måste tas av dem som själva berörs. Det handlar om fristående verksamheter i form av egna juridiska personer.  

Ansvariga för externa kontakter

Kommuner har regelmässigt en eller flera handläggare som arbetar med näringslivsfrågor. Det är dock sällan deras ansvar inbegriper det sociala företagandet. Det betyder givetvis mycket för de sociala företagen om det finns en kontaktperson i kommunen så att det är tydligt vem man kan vända sig till. Om det i kommunen finns någon som har ansvar för utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande kan den personen vara ett stöd för företagen i deras roll som utförare av verksamheter enligt SoL eller LSS. Den ansvarige i kommunen kan ge konsultativt stöd för att få bra ingångar till kommunen och hjälpa till med formalia. Den ansvarige i kommunen kan också uppmuntra det sociala företaget och förklara villkoren som gäller en entreprenör.  

Ansvariga internt

För dem inom den kommunala organisationen som funderar på att utveckla ett självständigt arbetsintegrerande socialt företag är det ett stort stöd att veta om det finns en person att vända sig till i processen. Den personen kan i sin tur vara en förmedlare till andra resurser och resurspersoner.Kontaktpersonen för arbetsintegrerande socialt företagande kan också vara med och sprida kunskap och initiativ över förvaltningsgränser inom kommunen.  

Samarbete med andra aktörer

Även om en kommun ser fördelar med utveckling av arbetsintegrerande sociala företag utifrån sitt eget ansvar, innebär utveckling av detta företagande alltid ett samarbete med andra.  Arbetsförmedlingen har fått ett vidgat uppdrag i samarbete med Försäkringskassan och har aldrig haft så många bra möjligheter till stöd för människor i arbetsintegrerande sociala företag som nu. Coompanion kan ha en roll som samordnare av det stöd som leder till en process för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Även folkhögskolor och studieförbund kan ha en viktig funktion i utvecklingen av företagen.

Sveriges Kommuner och Landsting

För Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är det viktigt att alla människors arbetsförmåga tas till vara. SKL:s roll är därför att på olika sätt stödja det växande intresset i många kommuner för arbetsintegrerande sociala företag. Kommunerna kan både vilja stimulera bildandet av nya företag och omvandla existerande kommunala arbetsverksamheter till fristående företag. SKL deltar i nationellt utvecklingsarbete men har också till uppgift att bistå intresserade kommuner  med information, kunskap och kontakter. SKL kan vidare ha en samordnande funktion i de framtida kommunala nätverk som kan komma att bildas om främjandet av socialt företagande och om kommunernas roll i denna process.